Naturlig Biodling

Naturlig Biodling

Om Naturlig Biodling

Tankar om samspelet mellan människor, bin och natur. ©->erik"at"elgon.se – Ta kontakt om text och bilder önskas till mer än strikt privat användning, citat eller hänvisning. Till höger om rubriken i varje inlägg finns kategorin för inlägget. Klicka på den så ser du alla inlägg i kategorin. Klicka på namnet under rubriken ser du de inlägg av den författaren. Under inlägget kan du klicka på Kommentera och göra en kommentar. Om du vill se de senaste inläggen, klicka här: http://blog.naturligbiodling.eu. Andra åsikter än författarens går bra att ha i en kommentar, men inga personangrepp.

bloggen fortsätter på naturligbiodling.eu/blogg

AllmäntSkapad av Erik Österlund sön, maj 05, 2013 09:50:35

Jag har har lärt mig mer om bloggverktyget WordPress. Det inbyggda verktyget hos serverinnehavaren har fungerat okej. WordPress har mer utvecklingsmöjligheter men kräver litet mer. Jag har därför valt att fortsätta bloggen med WordPress som verktyg.Bloggen fortsätter här:
http://naturligbiodling.eu/blogg

  • Kommentarer(0)//blog.naturligbiodling.eu/#post20

Vaxåtervinning

VaxSkapad av Erik Österlund sön, april 28, 2013 09:20:48
Det är enklare att skicka ramar för återvinning av vax till ett vaxrenseri. Men efter 1 april när våren är sen och man inte hunnit samla ihop alla ramar som skall återvinnas innan värmen kommer kan det bli problematiskt. Är man godkänd biodlare och har tillstånd för transport kan det gå bra, men då ska vaxrenseriet vara igång också. Annars får man ta hand om det själv inomhus med dyr elektrisk ursmältare, eller en kall och regnig dag utomhus då bina inte flyger med hjälpp av bykgrytor. Eller mata solvaxsmältaren allteftersom sommaren framskrider. Jag har två bykgrytor så jag valde en kall och lite regning dag. Det blev 26 april hos mig. 25 lådor med vedkraft.
4 biforhinkar med vatten i bykgrytan. En ram av formplywood med en öppning lagom stor för en skattlåda. En ventilationsgallerbit nersänkt en bit för att ta emot kokongrester. Gallret skall lätt gå att ta bort. Kokongresterna hamnar i skottkärran för vidare transport till komposten. Koka så att det blir vattenånga som smälter ur ramarna (lock av formplywood på lådan). Men koka inte för häftigt, onödigt mycket vax kokar bort då.
Observera de lämpliga fodrade värmetåliga vattentäta handskarna att hantera kokheta ramar med. En morakniv och en lämplig kupkniv är bra verktyg och en tvåtum bred trälist att röra om med och skrapa durkslaget med.
Efter 7-12 lådor beroende på hur myckt foderrester det är kvar i ramarna tappar man ur vatten och vaxblandning i t ex Biforhinker genom ett durkslag (som man får skrapa ibland för att det ska rinna igenom). Första 1,5-2 hinkarna är bara smutsvatten som man kan hälla över i nästa bykgryta (eller hälla ut). Sedan rör man om då man häller ut för att få både vax och vatten i alla hinkar (blir lättare att få ur vaxet när det kallnat dagen därpå).
Ramarna efter varje låda kokar rent en stund i "rent" vatten i den andra bykgrytan. När första omgångens vax är urtappat från den första bykgrytan flyttas formplywoodramen över till den andra och dess sköljvatten blir urkokningsvatten. Då förstår man rationaliseringsvinsten med att inte använda lut i sköljvattnet! Lut är en fullständigt onödig kemikalie som bin inte tycker om! Eventuella nosemasporer dör i kokningen. Eventuella yngelrötesporer kapslas in i vaxet och oskadliggörs på det viset.
En tyngd behövs för att hålla ner ramarna under vattnet då de kokas. Man får hälla i vatten efterhand i sköljgrytan. 5 Biforhinkar vatten är bra att börja med. Innan sköljningen i kokande vatten kan man gärna med en kniv skrapa av varje ram från de kokong- och vaxrester som finns kvar på ramarna. Det går mycket lättare för mig då jag inte har trådade ramar. Om man har låga ramar behövs inte trådning. Det räcker med att löda fast vaxmellanväggarna i ett spår i överlisten. Om man har högre ramar behöver man inte tråda om man låter bina bygga kakor utan mellanväggar. Men det för med sig andra saker att tänka på.
Ramarna blir tillräckligt snygga och rena med ett tunt vaxlager utan lut och man sparar arbetskrävande sköljningar med många vatten. Bin gillar inte lut.
Dagen därpå slås ut hinkarna ut på en skiva. Vatten och svartbrun smuts avlägsnas. Gulbruna lite hårdare kulor kan det finnas i botten av klumpen. De kan bero på foderinblandning. Ta rätt på dem och lite hårdare "avfall" i botten på klumparna och kör detta genom en "vaxmaja" (f d saftmaja). Klumparna kör man lämpligen genom vaxmajan om man inte får dem snygga nog. Man får bort foder/honungsrester från vaxet på det viset. Blir bättre till ljus då om man vill göra sådant.

  • Kommentarer(0)//blog.naturligbiodling.eu/#post19

Idag kom nektar så det räckte

AllmäntSkapad av Erik Österlund tor, april 25, 2013 15:38:12

Jag har sorterat ramar från de 15 döda samhällena av 174. Men fler kan dö, en del är svaga. En del ramar är fulla av foder och sparas till dem som kan behöva nästa gång jag åker runt till bina. Jag har många bigårdar. Annars får avläggare som jag ska göra i senare delen av maj. En del andra ramar kan återanvändas. Många måste smältas om.

Jag har undvikit tider som bina inte flyger. Sedan har de flugit intresserat runt platsen där jag hållit på.

Idag är inte bina intresserade längre fast det är 15 grader och ännu varmare i solskenet. Nu finns det blommor som ger nektar! Tussilago! Och pollen!

Här är lådorna med ramar från de döda samhällena som jag ska smältas ur med hjälp av bykgrytorna en regnig dag framöver då bina inte flyger.

  • Kommentarer(1)//blog.naturligbiodling.eu/#post18

Var kan man få tag på tymol?

VarroabekämpningSkapad av Erik Österlund ons, april 24, 2013 10:05:39
Det finns två godkända preparat i Sverige färdiga att användas för varroabekämpning, Apistan med den aktiva substansen Tau-fluvalinat (en systemisk insekticid), och Apiguard med den aktiva substansen tymol (en eterisk olja som är tillåten i ekologisk biodling). Inga bekämpningsmedel är nyttiga för bin, tvärtom. Men om valet står mellan att de flesta bin dör eller skall klara sig väljer många det senare. Helst vill man sköta bin utan dessa preparat. Det är därför Jordbruksverket stöder avel av varroatåliga bin.

Fluvalinat är fettlösligt och stannar i vax. Kvalstren blir resistenta mot det förr eller senare. Nu ökar resistensen i Sverige. För att motverka detta bland annat, finns Apiguard att växla om med. Gör man det på ett förståndigt sätt kan man använda Apistan kanske vart annat, vart tredje år - om man skulle vilja. Att fluvalinat byggs upp i binas livsmiljö får negativa konsekvenser för deras immunförsvar - man ser bara allt mer ökande problem som tornar upp sig vid horisonten, som snabbt närmar sig.

Tymol är mycket flyktigt. Det fastnar ett tag i olika ämnen, som honung och vax. Men det finns naturligt i viss nektar, från t ex lind och timjan, i såpass mängd att det påverkar smaken. Det anses naturligtvis ofarligt för människor och förekommer som smaksättare och krydda i olika produkter. Det kan under vissa omständigheter fastna i omfattande mängd i vax och honung, men det skall mycket till för att det ska ge smak åt honung. Om vax och honung luftas väl försvinner tymolen ut ur produkterna igen. I bekämpningsform påverkar det också binas allmänna immunförsvar i icke positiv riktning. Det förändrar mikrob-balansen liksom andra bekämpningsmedel som insekticider och syror. Tymol har inte bara effekt mot kvalster, utan också mot andra mikrober som sagt, sådana som ibland ger negativa effekter i bisamhället som bakterier, virus, svampar och nosema. I sockerlösning visar vissa undersökningar på god effekt mot nosema. Man kan i äldre bilitteratur se råd om att spraya tymollösning på yngelkakor för att bekämpa kalkyngel.

Förutom de två produkterna Apistan och Apiguard är det godkänt för biodlare att använda vissa kemiska medel mot varroa som man själv gör iordning till "preparat" för varroabekämpning. Sådana medel inbegriper organiska syror som oxalsyra, mjölksyra och myrsyra, och eteriska oljor som t ex tymol. (se Jordbruksverkets vägledning till EU:s regler om ekologisk odling, Enheten för häst, fjäderfä och vilt, 26 juli 2012, t ex på deras hemsida).

Apistan, Apiguard och syror vet de flesta var man kan få tag på, men inte tymol för att själv göra disktrasebitar indränkta med tymol. Billigast är att köpa tymol i Finland härifrån: http://www.hoitajat.mesimestari.fi/Hinnasto.php Det är produkten 7202 som ligger närmast till hands att köpa. Det är 1 kg tymolkristaller som kostar 54 euro inkl moms, som är ungefär lika stor som svensk. Har du företag köper du utan moms. Lämpligt kan vara att köpa 2 kg åt gången pga fraktkostnaden. Mailadressen är: mesi@mesi.fi Maila och beställ, på svenska eller engelska, och fråga hur mycket du skall betala inkl fraktkostnaden. Du betalar i förväg via banken. Antingen går du in på banken och de hjälper dig. Annars betalar du själv via internetbanken, internationell betalning till deras IBAN: FI3840550010559678 - BIC-koden som behövs också är deras bank. BIC: HELSFIHH

  • Kommentarer(0)//blog.naturligbiodling.eu/#post17

Bina dör i USA

NeonikotinoiderSkapad av Erik Österlund sön, april 21, 2013 15:31:38

Kim Flottum är redaktör för den amerikanska bitidningen Bee Culture. I aprilnumrets ledare skriver han om ett svårt och viktigt ämne som bivärlden i mångt och mycket har uppmärksamheten riktad på idag. Jag frågade om jag fick använda hans ledare. Jadå, var svaret. Så här får ni läsa den översatt till svenska. På originalspråket kan den läsas här.


Kim Flottum BeeCulture April 2013 – ledaren ”Inner Cover”

För en månad sedan på dessa sidor, och för ett par veckor sedan i en ledare på internetsajten Buzz skrev jag om att katastrofen var på gång i Kaliforniens mandelodlingar i år. Det skulle inte finnas tillräckligt med bin för att pollinera de ständigt expanderande mandelodlingarna, och många av bisamhällena är ofta alltför svaga för att göra ett bra jobb. Sedan de var där förra året har det varit torka hemma där bisamhällena annars står.

Bina har inte fått tillräckligt med mat under hela året innan det nu är dags att vara tillbaka igen. Varroa har fortfarade små problem med biodlare eller forskare och hela tiden sprider kvalstren virus till varje bi i varje bisamhälle de kommer till. Samtidigt svingar nosema sin ying och yang - och så nådastöten - bara en lätt beröring av gift från överallt och var som helst det odlas något - systemiska insekticider och fungicider, herbicider - alla extrema biocider, alla med sin egen speciella bärarsubstans, adjuvans, spridare eller klistermärke - var en av dem ger föraningar om sin egen hemliga synergistiska partner i brott, de saker som gör dåligt gift än värre.

Men de förstnämnda utmaningarna – bristande näring, varroa, virus, nosema - bin kan faktiskt hantera dem - det är tufft, men såna är bin. Verkligen. De trivs inte när de är under attack och, ja, ibland dör de, men mestadels kan de hantera svåra utmaningar. Men spelet blir annorlunda när till detta läggs den sista droppen gift, det sista lilla ytterligare - som sista ridån. Och överallt ifrån kommer honungsbin dit där den där sista droppen väntar på dem.

Majs, till exempel. Över 100 miljoner hektar i år i USA. Det betalas högt, till biobränslen, och har orsakat en odlingsexpansion utan motstycke i USA:s lantbrukshistoria. Och varenda en av dessa hektar är mättad med systemiska bekämpningsmedel. Två, tre, fyra, fem, sex, sju år i rad. Uppbyggnaden i marken fortsätter med oförminskad styrka. Mer och mer och mer. Ett års rester, inga problem. Två, lite kvar från förra året, men inte så mycket. Men efter fem, sex, sju år ... det är nästan mer gift än jord kvar i dessa områden. Och varje år tilkommer mer. Mer och mer och mer.

Forskningen säger, med rätta, att det inte är giftet som är problemet. Inte när bina ges endast en dos åt gången i mängd som från ett första-årsfält, utan att det finns några andra problem, som varroa, nosema eller virus. Sedan, efter en engångsdos, kollas hur bina reagerar på bekämpningsmedel som de stötte på för bara några dagar eller några veckor sedan - inget på lång sikt, ingenting av substans erhålls av kunskap, faktiskt. Ungefär som en nyligen utförd rapsstudie. Och ytterligare en. Men du kan inte argumentera mot fakta från en peer reviewed-tidskrift. När inte varroa, bristande näring, nosema eller virus-variablerna är med i sammanhanget, då är de här gifterna inte ett problem. En liten beröring av gift ensamt för sig självt är bara inget problem. Dessa vetenskapsfolk har exakt rätt. Det är bara lite gift. Och det är det som är problemet.

Nu till den verkliga världen. När du packar ihop biodlare från hela USA i den lilla världen Central Valley i Kalifornien i slutet av februari, då pratar dom. Inte för att de inte gör det på annat sätt, per telefon, men när de är där, är det ansikte mot ansikte över frukost, lunch eller en öl på kvällen. Och de är från hela landet. Från öster, där dessa inte-så-nya gifter har använts i mer än ett decennium. Från mellanvästern, där de inte har funnits riktigt så länge, men det är ack så mycket mer av dem. Och nu på väg västerut - det finns ingen plats att gömma sig och inte ett bi kan undgå angrepp. Giftet är överallt där majs är, och majs är överallt. Och du ska veta, det är inte bara majsen, en hel livsmedelsbutikskorg med grödor är inblandade.

Och när biodlare får prata, kommer de alltid tillbaka till jämförelsen mellan jordbruksbin och skogsbin. Jordbruksbina verkar regelbundet krascha och brinna. Alla variabler finns hos dem - varroa, virus, nosema, undenäring. . . och gift. Och som jag sa, det är det sista som får till det - det är som att hoppa från en 20-våningsbyggnad - det är inte fallet som dödar dig, utan den mycket kraftiga inbromsningen på slutet. Den giftmängd, som år efter år byggs upp, det är den mycket kraftiga inbromsningen som dödar bin regelbundet varje år är det intryck man får. Och det gäller inte bara oss. Det gäller de människor som har sett de här forskningsresultatet igen och igen och igen. Bara fråga dem. Jag hörde en rapport från Penn State University i helgen som uttryckte just detta. Addera ett bekämpningsmedel till detta industriavfalls-mix våra bin måste ta itu med - kanske en systemisk insekticid eller en fungicid och saker går söderut - snabbt.

Sporer ökar, virus skjuter i höjden som en rymdraket, bin dör. Katastrofen. Skogsbin tycks dock undvika den slutliga dosen av gift som får allt att tippa över ända. Dom har varroa, virus och allt det övriga – utom att de inte får i sig den där sista dosen av gift. Och för det mesta så kraschar de inte. Men, iband gör de det, spektakulärt. Virus och speciellt nosema – vinner, när det paras med undernäring, och ibland verkar det räcka med virus och nosema var de än är. Ibland. Om dina bin kraschat och de inte är i Giftbältet, kanske detta är den demon du måste ta itu med.

Men en händelse i Kalifornien som berättades för mig av en biodlare det här året visar oss den verkliga världen när gift är inblandat. Bina som kom från Dakota-som-brukade-vara-klöver-men-nu-är-majs-land – inspekterades till att vara fina sju- till åttaramars-samhällen vad gäller bistyrkan. Såg fina ut. Mindre än en vecka senare letar biodlaren fram dessa bin för att visa upp - och de hade bara tre eller fyra ramar med bin, och ett gäng var redan tomma - döda. Borta. Vad hände? Jag såg samma sak förra året vid vandringen till mandelodlingarna så det inte är en sällsynt företeelse. Det händer ganska ofta, och mycket mer i år. Vad hände? Katastrofen.

Och berättelsen berättas om och om och om igen. Jordbruksbin mestadels kraschar, skogsbin gör det oftast inte. Men hörni - ingen plats går säker…

Det verkar inte finnas någon säker plats längre alls. Vi börjar få ont om platser och vi börjar få ont om bin. En sen lördagkväll lyssnar jag till en musikfestival på radion och en sångare avslutar med en melodi som fångar min uppmärksamhet. . .

Och du berättar

Om och om igen, min vän

Ah, du tror inte

Vi är på tröskeln

Till Katastrofen


Barry McGuire


Är det verkligen så?


En kommentar med en slags koppling. . .

Har du lagt märke till uppmärksamheten honungsbiet hälsa har fått på sistone? Det har varit glädjande att se. Massor av folk är oroade över våra kostnader helt plötsligt. I alla fall under de senaste åren. Jag tänker inte på folk som vill prata om biodling – så har det varit länge. Nej, jag tänker på dessa som är uppriktigt oroliga för honungsbiets hälsa. Det är det jag finner intressant. Haagen Dazs och andra kom med tidigt och är fortfarande med i spelet, verkligen. Två andra som har dykt upp tänker jag på speciellt. Monsanto upptäckte plötsligt att det fanns honungsbin, och de kanske kunde bidra med något. Och Bayer, som inte har dödat dem till höger och vänster, dag och natt under ett tag nu.

Har du sett Bayers mobila roadshow än? Eller sett planerna för deras Honey Bee Health Center som öppnar snart i North Carolina? Eller har du läst om Monsantos generösa donation till projektet Apis m: s planteringsprogram, som ska förse bin med fullvärdig kost i Kalifornien mellan pollineringsuppdragen? Jag är säker på att det finns mer som de här jordbruksjättarna har gjort för bin och biodling. Jag vet att de gör en hel del bra grejer för resten av världen - att ge pengar till välgörande ändamål och göra generösa donationer till alla typer av människor för alla typer av projekt. Missförstå mig inte. Jag tänker inte hitta fel hos någon av dessa jättar, åtminstone då det gäller att ge bra pengar till bra program.

Men vi vet alla att det är dessa företag som alla älskar att hata. Monsanto håller på med det här med frön och mat, och Bayer har ett projekt med gifter. Och de båda har mer pengar än Gud.

Så, hur svårt är det att få fram pengar för en god sak - bin, biodling och biodlare - från företag som inte har uppmärksammat något av ovanstående, någonsin, för någon orsak alls förrän nu?

Men nyligen verkar det ha dykt upp goda skäl, men mätt efter deras förmåga är de pengar som hittills spenderats bara småpengar för dem. Men de har har mycket att ta av.

Så jag frågar igen, är det OK att ta pengar från dessa, och från andra, som med största sannolikhet inte har haft vårt bästa för ögonen i det förflutna. Bra pengar, från kanske inte så bra företag?

Den brittiska biodlarorganisationen The British Beekeepers Association (BBA) var i en situation under flera år där de fick ekonomiskt stöd från ett bekämpningsmedelsföretag eftersom de helt enkelt var överens med vad som stod på etiketten på flaskan: "... när det används enligt anvisningarna på etiketten är dessa kemikalier säkra för bin." De betalade ett högt pris för dessa pengar, från biodlare som inte ville stödja organisationen och vägrade att dra nytta av dessa silverstycken BBA fick.

Jag förstår att BBA har bytt, eller inom kort kommer att byta position, och i och med detta är det slut på de kemiska bidragen de levde på. Men de gjorde bra saker för biodlarna med de pengarna. Bra pengar från kanske inte så bra företag?

Kan ”pengar” vara dåliga? Eller, eftersom de kommer från någon som uppfattas som dålig, är pengarna dåliga?

Ska man säga: "Nej fråga inte om du får ge oss pengar, erbjud oss inte, tänk inte ens på att ge oss pengar? Du kan inte köpa dig ut ur det här." Eller skall men enkelt inta hållningen: "... du orsakade problemen, fixa till dem. Naturligtvis skall du ge oss pengar. I själva verket bör du ge oss en massa pengar. Du ska ändra ditt sätt och du bör erbjuda en (ekonomisk) syndabotgöring till oss alla för att du varit girig, kortsiktig och regelrätt ondskefull."

Jo, att de är onda är inte givet, åtminstone när det kommer till bin. Inte än i alla fall, men det finns massor av tecken som pekar i den riktningen. Men den plötsliga tillströmningen av pengar och uppmärksamhet ger ett andrum, eller hur? Det var bara några år sedan de bekämpade oss så ofta de kunde, använde mer advokatkostnader mot oss så snart det behövdes än vad vi kunde uppbåda. De helt enkelt uppförde sig som en ångvält mot alla som kom i deras väg. Är du inte förvånad?

Tja, jag har fått en tanke. Du förstod väl att jag var på väg någonstans, eller hur? Eftersom dessa jättar inte orsakade några av de problem som de nu försöker åtgärda, vilket är en bra sak - om de verkligen vill hjälpa biodlingen och forskningen på honungsbin - varför kan de inte också finansiera forskning som inte har något att göra med någon av de saker som de försöker att fixa? Inte lika mycket pengar som helt enkelt sprids ut mera, utan mer pengar.

Saker som drönarsamlingsplatser, eller bättre övervintring och utrustning för det. Eller bättre sätt att identifiera honungsförfalskning så man snoka rätt på de kinesiska skurkarna så att de slutligen kan fångas. Och varför inte sätta ihop några utbildningsprogram, så att studenter kan studera vad de vill som har att göra med bin eller biodling? Skulle inte en Bayer Chair on Honey Bee Genetics ser bra ut i den årliga företagsrapporten? Vad sägs om att stödja biodlingskonferenser, så att de inte kostar så mycket att gå på för Bosse Biodlare, så han kan lära sig mer om det senaste då det gäller sjukdomsbekämpning, skötselteknik och marknadsföring. När allt kommer omkring, varför stöder de inte mycket mer?

Men naturligtvis svarar du omedelbart, du cyniker - vad är priset för det stödet? Föredragshållare på konferenser, helsidesannonser, en öppen bar på banketten? Nope. Inget sånt. Ingen skall nämnas. Bara en check.

Så om någon av er företag där ute känner sig lite skyldig, vad sägs om att hjälpa till där ni inte orsakat ett problem. Det skulle göra mycket för att övertyga mig att ni har vårt bästa för ögonen. Inte bara ert eget.

  • Kommentarer(1)//blog.naturligbiodling.eu/#post16

Analys av småcelltest

CellstorlekarSkapad av Erik Österlund sön, april 21, 2013 09:50:10
En av de saker som diskuteras i biodlarkretsar är cellstorleken i binas yngelområde. En del bryr sig inte. Andra verkar nästan bekämpa att man ska minska på cellstorleken ner till en mer naturlig cellstorlek i just yngelområdet. Andra menar att detta är förutsättningen för att bina ska kunna utveckla sitt försvarssystem maximalt. Det finns en hel del test utförda, men de kommer till olika resultat. Jag har inte lyckats hitta någon analys vad dessa olika resultat beror på, så jag har försökt mig på en själv. Just nu är den på engelska, men det kommer nog en på svenska också. Klicka på pdf-symbolen om du vill läsa.

  • Kommentarer(0)//blog.naturligbiodling.eu/#post15

Dagen T - som i toalett

AllmäntSkapad av Erik Österlund tis, april 16, 2013 18:15:38

Idag den 16 april var det 15 grader varmt i skuggan och solen sken. Då var det den stora Toalettdagen för bina. Alla bisamhällen gav sig ut i horder och släppte allt det de sparat under vintern i tarmen. Se upp alla lakanstvättar! Dit söker sig bina, eller blanka bilar - och släpper tarmens innehåll. NU kan den nya säsongen börja på allvar. Luften är full av surr och LIV! Bina tar nu ordentlig sats för att bygga upp sin styrka och samla honung och pollen till sitt nästa vinterförråd, och till biodlaren naturligtvis, och alla som får smaka honungen. Vi ska inte glömma propolis, binas antibiotika, som de samlar av växthartser och klär in kupan med invändigt. Pollenet ger proteinerna och honungen energin, tillsammans med mjölksyrabakterier för hälsan. Hur har bina klarat vintern? Hos mig bra, från andra håll i Sverige kommer andra tongångar. Jag återkommer om det.

  • Kommentarer(2)//blog.naturligbiodling.eu/#post14

Giftig virusgen i GMO

GMOSkapad av Erik Österlund tor, april 11, 2013 08:31:36

En virusgen som kan vara giftig för människor har missats när GMO-grödor har bedömts beträffande säkerheten.

GMO-grödor som majs och soja, som odlas runt om i världen för både människor och husdjur har den aktuella genen. En ny studie av EU: s officiella livsmedelsvakthund, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), har visat att den internationella godkännandeprocessen för GMO-grödor inte identifierat genen.

Resultatet är särskilt trovärdigt eftersom arbetet utfördes av oberoende experter, i stället för GMO-kritiker. Det gjordes av Nancy Podevin, som var anställd av EFSA, och Patrick du Jardin, vid University of Liege i Belgien. De upptäckte att 54 av de 86 genetiskt modifierade växter som godkänts för kommersiell odling av mat i USA, inklusive majs och soja, innehåller den virala genen, som är känd som "Gen VI". Förekomsten av segment av Gene VI "kan resultera i oavsiktliga fenotypiska förändringar ".

Sådana förändringar omfattar tillverkningen av proteiner som är giftiga för människor. De kan också utlösa förändringar i växterna själva, vilket gör dem mer sårbara för skadedjur.

Kritiker säger att godkännandeprocessen av GMO-grödor, som har funnits i 20 år, har mycket svåra brister.

Det har antagits att virus-gener inte är närvarande i växten när den odlas på fältet och når konsumenterna, men det är nu klart att så inte är fallet.

Källa

MailOnline, Daily Mail, 21 jan 2013.

http://tinyurl.com/alpjty2

  • Kommentarer(0)//blog.naturligbiodling.eu/#post13
Nästa »